Bakom kustvägens tallskogar, del 2

Vattningsmalarna är ett 130 hektar stort naturreservat som sträcker sig utefter kusten mellan Sör- och Norrfjärden. Här promenerar du ömsom invid strand och ömsom i djupaste trollskogarna. Utefter vandringsleden passerar du klapperstensfält och gravrösen från bronsåldern. Framme i Vattningsmalarna finns ruiner efter gammal bebyggelse från tidigaste 1900-talet. 

Inte heller den här naturstigen ser du när du kör utefter Kustvägen. Stanna till i närheten av Klasviken och följ därefter den 5,5 kilometer långa organgeutmärkta stigen till Vattningsmalarna. Härifrån går du cirka 2 kilometer bilväg tillbaka till Sörfjärden. Hade inte Dagmar härjat så vilt som hon gjorde hösten förra året hade man kunnat välja gulsnitslade skogsstigar tillbaka. Dessa är dock avstängda på grund av alla träd och rotvältor som hindrar.

Den som äger den här sommarstugan har ju ett jättefint läge mot Klasviken.

Gå längs den orangemarkerade leden.

Nästan vinterstrand

Alkottar

Väninnan, klädd för svår vinter, forcerar vattenhinder på vägen.

Lunchen, ICAs Wienerkorv med en kåsa kaffe.

Sidensvans

Vitmossa

Klapperstensfält

Här bodde en familj vid namn Edman ungefär 1925. Här är vad som är kvar
av Edmans hus vid Vattningsmalingen.

Prisa Facebook. Och Wira bruk.

Jag vet, jag brukar ju i stort sett bara skriva om Sörfjärdsstugan och dess omgivningar. Men i söndags var jag på kort utflykt till ett av mina bästa smultronställen - Wira Bruk. En utflykt jag fångade med kameran och som jag så gärna vill dela med mig av. 

Efter utflykten for jag vidare mot Norrtälje för att hälsa på gamla grundskolekompisen Lena. Lena har jag hittat i facabooksfären. Lena och en massa andra från klassen. En hel hög gamla kompisar som jag fått uppdaterade genom dagsform och fotografier på fejjan. Och som jag träffade IRL på Söderrestaurang i förra veckan. Helt otroligt. De allra flesta har jag inte träffat sedan vi slutade 9:an för 37 år sedan. Visst är väl ändå Facebook helt fantastiskt!

Mer skriv blir det inte den här gången. Däremot bjuder jag på en massa fina höstbilder från bästa bästa smultronstället - Wira Bruk.

Lite fallfärdigt på infarten. Men bara här. 

Bakom Kustvägens tallskog, del 1

Nordanstigs turistbyrå i samarbete med andra närliggande turistbyråer gör att ganska stort och bra jobb för att locka turism till södra norrlands fina kustremsa. Bland annat frestar man bilister att köra av E4:an och fortsätta på kustvägen istället. Hur många gånger har jag inte fått besvikna kommentarer över smala slingriga (och dåligt underhållna) vägar i skogslandskap där man med lite tur och skarpsynthet kan få lite havsglimt under sin resa på Kustvägen.

Jag tänkte därför låta min blogg stötta traktens turistbyråer. Så varmt välkommen säger jag till dig som läser det här. Är du fysiskt i trakterna - hör av dig så bjuder vi på stugkaffe och lite småprat. Och är du någon annanstans, varmt välkommen till mitt digitalt föreviga smultronställe.

Vår stuga finns i Sörfjärden, alldeles ovanför den röda pricken på kartan härintill. I vår alldeles närmsta närområde finns bland annat en 2,5 kilometer lång sandstrand, en 18-håls golfbana (Gnarpsbadens GK) och ett flertal naturreservat.

Igår hade vi ett strålande höstväder. Blå fin himmel som fläckades av mjukt rundade moln och en sol som både värmde och reflekterade det där karaktärristiska bronslika höstsolskenet.

Ryggsäck med kaffe och mackor packades, sköna gåskorna snördes på och vi klädde oss ganska klokt i ett par lager tunnare tröjor under våra jackor. Sen traskade vi iväg. 9 kilometer totalt avverkade vi till största delen på skogsstigar som på vissa ställen fortfarande var näst intill oframkomliga efter Dagmars härjningar i höstas.

Gnarpsskatens naturreservat har jag markerat med den röda pricken i kartans nedre del. Området är 65 ha stort och erbjuder variation mellan skogslandskap där tallskogen är dominant och hav med vida sandstränder med inslag av klippor och vass och högväxt gräs. Utmed den orangemarkerade vandringsleden passerar man gravfält från bronsåldern och klapperstensfält. Gillar man fågelliv lär det vara vigg, knipa och småskrake som kvittrar i ens närhet. Vill man grilla en korv finns något eller ett par platser utmed stränderna iodninggjorda för det. Annars kan man sätta sig på en slipad sten under sol i lä och bara njuta av sitt medhavda kaffe.

Gnarpsskatens naturreservat ser du inte från bilfönstret när du färdas utmed Kustvägen. Du måste ställa bilen och promenera. Vi började vår promenad i änden av Strandvägen i Sörfjärden och slutade vid golfbanans drivingrange. Man kan givetvis börja där vi slutade om man hellre vill det!

Vad är en dag på slottet

I våras tog vi en rövare och annonserade vårt stugkök på Blocket. Egentligen ville vi bara kolla om det fanns något andrahandsvärde i vår kökshörna. Ett drygt dygn efter annonsens införande var ju köket sålt, nedmonterat och lastat på köparens släpvagn. Så nog var köket attraktivt. Och vi fick bråttom att både planera och köpa nytt kök på IKEA.

Byggnationen av det nya köket har jag ju skrivit om i den här bloggen. Vad jag däremot inte har berättat om är vad vi fick avstå på grund av IKEAs mycket oflexibla logistikprocess. Eller tack vare kanske jag ska säga. Första helgen i juni bestämde IKEA att köket skulle levereras. Första helgen i juni hade vi en försommar med temperaturer lägre än vad vi hade under julhelgen nästan sex månader tidigare. Första helgen i juni hade vi också vår häst- och slottshelg inbokad på Häringe slott.

Jag är glad att både Sofies Islandshästar och Häringe Slott har ett betydligt flexiblare bokningssytem än IKEA då vårt enda alternativ var att boka om guldkantshelgen till senare tillfälle. Så här i efterhand kan jag bara konstatera att hästarna, hösten och slottet visade sina absolut bästa sidor när vi äntligen kom iväg på vår upplevelse.

Vi kanske ska tacka IKEA för det!

Härlig ridupplevelse! Jag fick Bruda, en trygg 15-åring som gärna gick i promenadtakt. Emellanåt lyckades jag få henne att tölta, jättehäftigt. Vi red på stigar som gamla farbröderna Wennergren och Krüger använde när de inspekterade sina marker för sådär 70-80 år sedan.

I vänstra flygeln på andra våningen bodde vi i ett fantastiskt rum designat av Pontus Djanaleff. Jag har aldrig hört talas om Pontus Djanaleff. Däremot har jag upplevt hans fantastiskt vackra inredning och design. Jag är imponerad. Och hänförd. 

Kolla in - typ duschrummet. Bakom dörren du ser till höger i bild finns toalett och dusch. Allt är lika svart på den sidan dörren som handfatet, bänken och väggarna här på bilden. Fantastiskt fräscht och effektfullt - matt svart blandat med högblank. Ett litet aber dock. Lysknapparna är också svarta. Svåra att hitta när det är mörkt och man ska tända lyset!!

Champagne på kylning. Kolla in vattentappen, ball eller hur. Svarta lysknappen hittar du i bildens högra hörn.

Schyssta dubbelsängen från Hästen och ett alldeles fantastiskt badkar med lejontassar. En märklig känsla att bada i sovrummet. Eller att sova i badrummet. Hmmmm....

Vackra vackra soffan med kuddar som matchar.

Vad är en dag på slottet om den inte fylls med anor från förr? Och en kopp afternoon tea med snittar, scones och bakverk i flera etage. Häringe Slott bjuder på allt det här. Häng med på ett litet collage med härligt att äta i tvättäkta slottsmiljö.